Carro/Häxan -

7 timmar sen sist!

Och inte ett dugg vettigt att dela med mig av... *attans*
Så vad har jag gjort igentligen på 7 timmar?
Jo, duschat,lagat käk,Nattat madde,busat med madde (ända tills jag gammelhaggan låg och kippade efter luuuft!) Dryyygt...*bra kondis carro,bra!*

Häromdagen fanns det ett visst litet, nu-ska.jag-ut-och-jogga ide.... Tog Amira i kopplet och började knata. Sen började jag jogga, såklart med musiken på högsta volym i öronen,sjungandes,med en total nollkollvadvisjungerellerhurvilåter feeling.

Men det lät säääkert otroligt bra. Just då. *nu va jag sådär bitter igen*
Efter ca 100 m kom jag på att, nä vi tränar att jogga imorgon istället.Å börjar på diet. *nåja, det har inte hänt än..men snart!*
Jogga är inte min stil,inte heller styrketräna...Jag håller mig till en sak, Vibes for life! Det är grejer det!
Det gick ju bra när man red.Kondisen och allt. Men nu.Hästar...näääää.

Kan inte fatta, att efter 17 år på hästryggen. Bara lägger av. Jag hamnade tillomed i hoppgruppen. Men nej da, Carro hon lägger ner allt vad hästar heter/är.
Föredrar nu att bara åka och lukta lite samt prata med dom. Man får ut såå mycket mer av det. (bitter igen).

Trodde aldrig att jag skulle te och utbilda mig själv till billackerare. (kan hända att jag fått en viss gen av morfar, som är gammal Sprutmålare.)
Faktum är att hela min släkt är totalt motsatt till mig. Eller nått.
Bygg,målare,bilförsäljare/aukonist,revisor,banddiriktör,Sångerska,Radiopratare,Sophämtare,Militär,Städerska,bokmänniska,
Slaktare, Hmmmm....*nu lär jag tänka* Volvomekaniker. Det var väl allt tror jag. Säkert glömt halva släkten, men det bjuder jag på.

Och vad är jag, Hästskötare. baah. Här utbildar man sig till en sak man inte vill jobba med sen, trots erbjudande om att jobba med bästa hästarna i värden. Och vad gör jag, Tackar nej. *nee, vill ju inte flytta*
Nä, int var man nå klok vid 16 bast heller.
Men ändå, Tänk vad erfarenheter man har i bagaget igentligen. Igentligen.
Erfarenhet...Klingar bra i öronen, men sen da? Vad är det värt igentligen i dagens läge..*bra carro, du erkänner att du har noll koll.* Nä inte riktigt, men nu kändes det som det. Trots att det inte är så.
*suck*

Å nu vet jag inte hur jag ska göra!

Suck, Blir nog till att fråga korten imorgon. Eller nått.
Men borde igentligen fråga mitt inre, Men vill jag verkligen höra svaret?

Det sägs att man ska lita på sin magkänla, trots att hjärtat säger annat. Så hur ska man göra?



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0